I Sverige finns alkonblåvingen fl äckvis i Skåne, Halland, Bohuslän och Västergötland. Vidare finns den i norra Tyskland, Danmark, sydvästra Europa samt från Central och Österuropa bort till centrala Asien. Arten anses vara hotad inom hela sitt utbredningsområde.
Den sällsynta och fridlysta klockgentianan och alkonblåvingen samarbetar i naturen. klockgentianan är en flerårig ört som blommar med stora blå klockor på sensommaren. For att fröna ska gro behovs öppen jord. Det finns få platser där fjärilen alkonblåvinge fortfarande finns kvar i livskraftiga bestånd. Klockgentianan är en livsnödvändighet för fjärilen. Den lägger sina ägg enbart på klockgentianan. När äggen kläckts stannar larverna där i några veckor. Efter att de ömsat skinn för sista gången faller de ner och inväntar myror som bär hem dem. Fjärilslarverna utsöndrar feromoner, som får myrorna att mata och vårda dem som om de vore myrlarver. Larverna lever tio månader i myrkolonins larvkammare innan de förpuppas och flyger ut på sina fjärilsvingar.
Det främsta hotet mot klockgentianan och orsaken till minskningen är upphörande. Det kan även vara att våra kvarvarande ljunghedar inte bränns i samma utsträckning som tidigare. Då klockgentianan kan bli mycket gammal, upp till 30 år, kan de bestånd som verkar vara välmående och stabila på ytan vara starkt hotade eftersom det ofta inte förekommer någon föryngring.
För alkonblåvinge är hoten på lång sikt de samma som för klockgentiana men på kort sikt är risken för utdöenden mycket större. Klockgentiana kan leva kvar långt efter det att betingelserna försämrats till skillnad från alkonblåvingen som har en generationstid på ett år. Detta förvärras ytterligare av att populationerna ofta är isolerade och chansen att fjärilen spontant ska återkolonisera en lokal är liten.
Foto:Kristian Gärdsborn/PN
